En person, två identiteter XVII

Funktionär, Handbolls-EM, Håkons Hall Lillehammer

Patti Smith

En person, två identiteter XVI

Rickard Olsson, Programledare

Jocke Berg, Kent

En skräckhistoria från verkligheten...

Saxat ur DN söndag 12/12-10

"4 dagar klarade sig orkidén i New Yorks folkbiblioteksedan rockveteranen Keith Richards vid ett besök nyligen utsatt den för en dödlig blandning av cigarettrök och iskyla från det fönster han öppnat för att vädra, berättar New Tork Daily News.
Till personalens tröst signerade han dock blomfatet efteråt."

En autograf skulle inte räcka långt som kompensation om samma sak hände hemma hos Yorath...

Julklapp till gubben?

Kommer han ofta för sent, eller tycker du att han kommer lite för tidigt i bland? En bra klocka till jul kan kanske råda bot på problemen. Via Blockets nya E-handel tjänst kan ni nu göra ett riktigt fynd och spara hela 2 042 725 kr om ni slår till på en Audemars Piguet Royal Oak White Gold Black Dial. Klockan har ett glas av safir och både armbandet och boett är av vitt guld, dessutom är den vattentät enda ner till 20 meter!?

Priset? Väl, för endast 5.610.275 kr är klockan din, men lämna för guds skull inte granen utan tillsyn om du lägger paketet under den. Skynda att boka, leveranstid är 2-8 veckor.

Finns att beställa här.

Grabbarna Boys

Den gamla räven Casino Steel dök till Yoraths stora förtjusning upp i TV4s morgonsoffa i morse och med sig hade han det förträffliga The Boys. Bandet brände loss med "First Time" och "Brickfield Nights" och visade att det finns en hel del krut kvar i gubbarna Dangerfield, Reid, Steel och Plain.

Med tanke på årstiden och högtiden som stundar vore det extra kul om de även hade uppträtt som The Boys alter ego The Yobs och bjudit på t ex denna julklassiker:

"Who had all the christmas cake? Santa did, you fat bastard!

Who drank all the sherry wine? Santa did, you fat bastard!"

Äntligen!

Kulturnyheterna meddelade i kväll, till Yoraths megarektiska glädje, att The Ark lägger av efter att i tjugo år byggt en karriär på smaklöshet, klyschor och smygplagiat. Det finns mycket elände att störa sig på i tillvaron, men i och med att clownerna från Växjö lägger ner finns det numera en vedervärdighet mindre att irritera sig på...

En liten teaser...

Nu när det värsta suget i bloggtarmen på något sätt verkar ha gått i idet, lägger Yorath i brist på annat ut ett par fantasikittlande bilder i väntan på...ja vad då?

Godot?

Tomten?

Bättre tider?

Håll ut så kanske ni får veta, och kom i håg vart ni såg det först...

En person, två identiteter XV

Peter Samuelsson, Degerfors IF

Xabi Alonso, Real Madrid

HIF vs. HIF

I morgon vankas det cupfinal, HIF mot HIF på ett slutsåld Söderstadion och för första gång på länge så känns det som om det är lite drag kring finalen i svenska cupen. Yorath tänker i alla fall slå ihjäl ett par timmar framför TV'n i morgon eftermiddag, och även om jag inte hyser några större sympatier vare sig för HIF eller HIF så kommer jag ändå hålla lite på HIF. Anledningen är förstås att på den fasta tipsraden jag lämnar in varje vecka redan har utnämnt HIF till segrare.

Annars är jag av den heliga överbevisning när det gäller den bespottade svenska cupen att det skulle öka intresse och status markant om man lyfte över titeln "svenska mästare" från allsvenskan till cupen i stället. Vinner man allsvenskan så är man allsvensk mästare samt att man får en chans att kvala in till Champions League (varför blir man alltid så osäker på hur league stavas när man skall skriva det?) och det är en belöning och morot stor nog för att satsa allt på att vinna serien anser jag. Titta bara på Norge, där blir man norsk mästare när man vinner "køppen" och där har som vi alla vet cupen en status som är bra mycket större än de samlade värdena i deras oljefonder, men det är ingen som fnyser åt betydelsen av att vinna den inhemska högstaligan av den anledning.

Några korta...

Yorath är inte överdrivet intresserad av ishockey, men jag känner ändå hur det irriterar mig nåt gränslöst att Färjestad tappar en säker 4-1 ledning på bortaplan mot Brynäs genom att släppa in tre mål på 38 sekunder (!?)

- - - - - - - - -

Yorath är inte överdrivet intresserad av ishockey, men jag känner ändå att det irriterar mig nåt gränslöst varje gång Bofors åker på stryk.

- - - - - - - - -

I och med att det uppenbart irriterar mig när Färjestad tappar en säker ledning och när Bofors Bobcats förlorar så är jag nog mer intresserad av ishockey än jag har förstått själv.

- - - - - - - - -

Någon har kommit på den briljanta affärsidéen att författa en bok som "avslöjar" att alla rykten du och jag har hört om Kung Carl XVI Gustaf stämmer. Kommer det dyka upp uppföljare som avhandlar de rykten som omger resten av familjen? Hur många bind lär det bli i slutändan, 6, 8 eller 14?
Och vad säger egentligen Anna Lindmarker om det som var för känsligt att ha med i den första boken?

- - - - - - - - -

Finkultur på programmet för M och Yorath i kväll. Ett teaterbesök står för dörren och det med självaste Blaise i huvudrollen. Trevligt!

- - - - - - - - -

Apropå finkultur: Fåret Shaun mina vänner, Fåret Shaun! Ett fantastiskt bra barnprogram, åtminstone för oss "vuxna"...

Om att gå händelserna i förväg

Från Aftonbladet:

"När Sir Alex Ferguson bekräftade att Wayne Rooney ville lämna Manchester United i förra veckan placerades anfallsstjärnan hos ärkerivalen Manchester City. 
Simon Hart, som är ett väldigt troget City-fan blev så glad att han gick till en tatueringsstudio och tatuerade in Wayne Rooney på ryggen. Rooney iklädd en City-tröja och med texten ”Rooney City Legend”.
 När Rooney på fredagen skrev nytt kontrakt med United satte han luften i halsen."

När euforin tar överhand samtidigt som förståndet köper en enkelbiljett till en plats dit man egentligen inte vill åka kan det bli svårt. Onödigt svårt. Det är lätt att sitta och skratta åt Simon Hart, att sitta och gotta sig i av att han hade lite väl bråttom att fira århundradets övergång som aldrig blev någon övergång.
Men Yorath skrattar inte, Yorath sitter i samma båt som Hart. Bilden nedan visar hur min ryggtavla har sett ut sedan i somras, när Degerfors IF ledde superettan efter 13 omgångar...

R.I.P. Ari Up

Ari Up, sångerska i The Slits, dog efter sviterna av en längre tids allvarlig sjukdom i onsdags, endast 48 år gammal.

Då var det klarrt!

Degerfors IF är klara för spel i Superettan även nästa år. En några dagar gammal nyhet vid det här laget, alltså ingen nyhet alls, men det måste ändå få sägas.
DIF var av de flesta tippade att kriga runt nedflyttningsstrecken innan säsongen startade, och efter de två första matcherna såg det inte bättre ut, två raka förluster gjorde att det mesta pekade i förväntat riktning: Nedåt.
Men sedan hände något, laget förstod att de var mycket bättre än vad förhandstipparna och de s.k. experterna sade och de började rada upp stormatch efter stormatch, med hemmavinsten mot Hammarby (4-2) som säsongens höjdpunkt. Fotbollspropaganda räcker inte för att beskriva den första halvlek DIF då bjöd på.
Efter 13 omgångar ledde Degerfors IF sensationellt superettan och många rodvita supporters fick allsvensk vittring samtidigt som man fick nypa sig i armen varje gång man kastade ett öga på tabellen.
Men hur länge fick Adam, Yorath och de andra grabbarna vara paradiset?
Väl, alldeles för kort förstås.
Bertilsson såldes till Kalmar mitt under säsong för att mest nöta bänk i Allsvenskan, ett fullständigt vansinnigt karriärdrag, Kung Solberg gick sönder, det tidigare så grymt säkra försvarsspelet började vackla och världen fick skåda ett tabellras av sällan skådat slag. Men, är slutet gott är allting gott, 1-1 borta mot Öster i helgen samtidigt som Jönköping förlorade mot Syrianska gör att DIF kan avsluta utan kniven mot strupen hemma mot Ljungskile på lördag. Platsen är bärgad och en underbar säsong kan, trots allt, skrivas in i historieböckerna!

Det roligaste under säsongen, förutom första halvan och att Samuelsson fortsatte att ösa in mål, är att Tjejmaffian har fått en grym feeling för DIF och Stora Valla. Varje vecka tjatas det om när vi kan åka på nästa match. Jag misstänker att det inte endast är själva fotbollen som lockar, utan i takt med att olika hormoner ökar, i alla fall hos de två äldsta medlemmarna av maffian, så handlar det lika mycket om att spana in vissa spelare på nära håll. Där är C. Lallet den stora favoriten om jag har förstått det hela rätt och tack vare sina sex mål och uppoffrande spel under hela säsongen kan Yorath helt klart tänka sig ett sämre svärsonsämne, under förutsättning av att han lämnar gitarren hemma när det vankas familjemiddagar...

En person, två identiteter XIV

Kikki Danielsson
Tomas Brolin

Göbbgrinit goes WikiLeaks

Stoppa pressarna och lägg ut, lägg ut!!!
Jag är ledsen för att jag med detta kommer att krossa en hel del illusioner och demolera många trevliga minnen från er barndom, men bilden under, 100% äkta och tagen av en mycket vaken och alert fotograf i ett köpcentrum tidigare i dag, visar ett scoop och ett avslöjande som är för stort för att försöka smussla undan och tysta ner:

Det sitter människor i fiskdammarna...!!!

Välkommen till då'ra

Rickard Sjöberg är en envis jävel som tydligen inte läser Göbbgrinit. Yorath fick i alla fall nog av Rickard och hans lakejers analoga spamming i dag, och slog en signal till Svenska postkodlotteriets huvudkontor. Mannen med fingret var dock inte på plats, han var visst hemma och vabbade, men jag fick prata med deras kundtjänst och fick till svar att det inte var några problem då'ra att deleta mig från deras adressregister då'ra, men jag kunde räkna med att få utskicken ett par månader till då'ra för de kunde inte stoppa det som redan var tryckt då'ra men sen kommer jag inte att få nåt mer då'ra.

Åh, vad skönt, tack så mycket då'ra...

Fixat

Något att se fram emot nu när hösten sakta men säkert börjar kasta sina tunga skuggor över båda landskap och tillvaro.

Imperial State Electric på Tempel i Karlstad fredag 22 oktober, det kan bli hur bra som helst.

Dessutom kommer, förutom sedan länge klara M, Yorath och Strandlund med fru, även Sparks och Mot-Booken hänga på...

En person, två identiteter XIII

Tomas Josefsson, Systematic Slaughter

Robert Trujillo, Metallica

En hårfin gräns

I takt med att åren har gått och jag nog på något sätt blivit äldre har jag fått en allt större förkärlek för gamla hederliga engelska pubrock band. Knastriga tolvtummare med band som Dr. Feelgood, The Cannibals, Nine Below Zero, The Inmates, Eddie & The Hot Rods och The Count Bishops snurrar numera med jämna mellanrum under nålen hemma hos Yorath. Så har det inte alltid varit, i mina yngre år stod sig dessa band rätt så platt mot de andra brittiska vildarna, de som enligt mig var på riktigt och som skrämde skiten ur allt och alla med sitt opolerade sound och sin fuck-you attityd. 

Att Joe Strummer innan The Clash hade frontat The 101'ers ansåg jag mest berodde på ett missförstånd från Strummers sida men så var det förstås inte: lägger man ihop två och två så får man fyra och inget annat. Pubrocken är den engelska punkens självklara morsa, där taggiga gitarrer, en sjuhelvetes energi och låtar som gränsar till briljanta popdängor avlöser varann i spår efter spår och på album efter album.

Men gränsen mellan genial briljans och outhärdlig raggarrock eller diagnoserad dement  ålderdomsblues är ofta hårfin; När Dr. Feelgood drar igång See You Later Alligator eller när nåt av banden lirar vad som verkar vara en obligatorisk blues, så seg att stiftet hotar med att stanna i spåren, då är det inte alltid lika kul. Men det som är bra är på sin sida så överjävligt bra att snedsparkarna fort blir förlåtna och då gör det heller inte så mycket att just denna del av min skivsamling nog i stort liknar mycket av det en hardcore raggare från Torsby har i sina hyllor...

Några skivtips:

Eddie & The Hot Rods - Life on The Line

The Cannibals - ...Bone to Pick

The Inmates - First Offence

Nine Below Zero - Third degree

Dr. Feelgood - Down by the Jetty

Full fart i ankdammen...

Ser att SD fick 19,2 % av rösterna i Bjuv, Anna Ankas hemkommun.

Yorath är inte förvånad...

Heavy metal i sängkammaren

Yorath råkade lägga på några vax med tidig Iron Maiden, Motörhead, Judas Priest och Saxon på skivspelaren och M fick, något oväntad, en sådan grym feeling för NWOBHM att hon drog iväg på tre röda för att inhandla ett antal meter med sträckmetall. Ny metalinspirerad sänggavel skulle det bli. Och det blev det.

Yorath drog på sig svetsmask, beväpnade sig med svetspistol och drog igång ett arbete med att kapa järn så att allt skulle passa som det var tänkt.

Och det gjorde det.

M och Yoraths sovrum såg helt plötslig ut som något som skulle kunna vara Rob Halfords våta dröm...

Diary of a Masochist

Jag erkänner, utan omsvep, att det nog bor en aldrig så liten masochist i Yorath. Jag har inte varit klar över detta faktum själv tidigare men det har sakta men säkert gått upp för mig att jag är en jävel på att misshandla mig själv i självplågeriets ädla konst.  Jag behöver tydligen pinas till det yttersta, uppenbarligen måste jag börja dagen med en kopp kaffe och ett outhärdligt lidande och jag gör detta på världens enklaste sätt.

Jag knäpper på P3 på morgonen.

Vid den tiden jag är uppe och kaffet är färdigbryggt ramlar jag rakt in i det som kallas morgonpasset och jag ställer mig alltid frågan varför?

Varenda jävla morgon ställer jag mig samma fråga.

Varför, varför, varför?

Varför sitter jag och lyssnar på tre fruktansvärt flamsiga programledare som inte säger ett vettigt ord eller en genomtänkt mening på tre timmar, där den manliga tredjedelen allt för ofta, dvs hela tiden, gapskrattar rakt ut på ett extremt irriterande och onaturligt sätt, där de tar upp förpubertala ämnen som inte intresserar andra än dom själva, där lyssnarna uppmanas att ringa in bara för att hela tiden avbrytas av någon av de tre programledarna, eller allra helst av alla tre samtidigt, och där en av de mest vedervärdiga låtar som någonsin gjorts; Lovekiller med Darin, verkar vara fastlimmad i skivspelaren?

Har SR och P3 tappat så mycket lyssnare till den kommersiella radion att de känt sig tvungna att själv köra igång reklamradio, fast, än så länge, utan reklam?

Sen efter ett par timmars återhämtning, dyker nästa meningslösa vidrighet upp i högtalarna, Lunchrapporten tar sig ton med en överspeedat kristinehamnare som är för mycket av allt och masochisten viker till slut ner sig och ger plats för överlevaren.

Överlevaren stänger av skiten...

Bullshit detector

Valet närmar sig och de flesta partierna börjar uppenbart bli rätt så desperata i sitt röstfiske, men hur de tänker sig att den nedskräpning som syns på bilden och som bland annat går att hitta endast ett stenkast från Yoraths hem (vid samhällets skola är det tio gånger värre) skall kunna omvända de tveksamma eller överbevisa de skeptiska är en gåta. Det här inte kreativt, det är absolut inte snyggt och det är så långt ifrån smart som man kan komma om man som politiker eller politiskt parti vill behålla en uns av trovärdighet när det handlar om nedskräpning av närmiljön.

Heders åt kristdemokraten Peter Kullgren som med namn och bild vågar stå för att han totalt skiter i hur det ser ut utanför fönstren till sina potentiella väljare...

Dr. Doolittle rycker ut

M och jag hade precis lämnat E18 och på två hjul åkt igenom rondellen då det small till i vindrutan på punton. I backspegeln kunde vi konstatera att en mycket, mycket liten fjäderklätt varelse låg kvar på asfalten bakom oss, till synes livlös och utan några större framtidsutsikter. Vad göra?

M gör en av de mest olagliga U-svängar som någonsin skådats, ut går jag och plockar upp den mörbultade Grönsiskan och känner till min förvåning att fågelns hjärta försöker så gott det kan att hålla i gång. Jag tar med fågeln in i bilen, vi gör en till mycket olaglig U-sväng och vänder grillen hemåt. Hur vida Grönsiskan var skitnöjd med att få åka Fiat för första gången i sitt liv skall vara osagt, men han var vid liv i alla fall, han jobbade hårt på att försöka öppna det vänstra ögat medan det högra såg ut som det hade gått några rundor mot en Mike Tyson i toppform.

Väl hemma så gick Yorath i tanken, steg för steg, genom den grundutbildning han fick som sjukskötare i lumpen: Stabilt sidoläge? Nej, för svårt med vingar och fjädrar och skit, för ostabilt rätt och slätt. Vatten däremot, och luft, det borde vara värt ett försök. Sagt som gjort, in i köket för att fylla en äggkopp (mycket passande) till randen och så ut för att lägga Grönsiskan på rygg i handen och köra mun-till-näbb-metoden för att sedan droppa lite vätska i fågelns mun. Och visst, jag skall inte säga att det tog fart för det tog sin lilla tid, men det gjorde absolut sin verkan, lite sprattel med benen och lite vickning med huvudet sen så fick han sitta och återhämta sig på garageuppfarten i en äggkartong (ännu mer passande) medan vi vaksamt såg till att inte Mördarn I eller Mördarn II kom smygande, för då ville alla återupplivningsförsök vara totalt bortkastade. Till vår stora glädje så lämnade Grönsiskan kartongen efter ungefär en halvtimme, gjorde några trevande skutt på svaga ben över vägen för att sedan flyga upp i en björk där den satt upp emot en kvart innan den flög iväg mot nya äventyr, eller nya vindrutor för den sakens skull...

I fall ni undrar så döpte vi honom till Örjan...

Fotbollskväll i sexan

Stor EM-kval kväll med två matcher parallellt på storskärm hemma hos Yorath.

Sverige-San Marino till vänster, Norge-Portugal till höger och världens vackraste, näst efter M, i mitten....

Yorath kryddar bloggen...

...med ett antal länkar till andra bloggar. Jag är ingen större blogg-stalker men det finns några jag försöker kolla dagligen:

Cleon, tidigare kollega, som till trots för att han är bajensupporter får vara med ändå pga att han precis som undertecknad håller KSMB som tidernas bästa svenska band...

Blaise får vara med även om hon är pastabonde, hon överväger i alla fall att börja hålla på Degerfors IF. Hon är även M´s före detta före detta (hängde ni med på den?) och som om inte det var nog så har Yorath designat hennes blogg...

Strandlund får vara med till trots för att han lyssnar på Def Leppard. Relationen till goda grannar skall man vårda ömt...

Karlgren har jag aldrig träffat, men han får vara med han också...

The big Z

Sveriges genom tiderna näst bästa fotbollsspelare visade sig från sin allra bästa sida i kvalmatchen mot Ungern idag. Inlägget till Elmander, hallå,  Zlatan står still med bollen och är omringad av någonstans mellan tre och tio motståndare, Zlatan siktar på Johan Elmanders 2x2 mm stora födelsesmärke i pannan och Zlatan träffar Johan Elmanders 2x2 mm födelsesmärke i pannan. Insticket till världens bästa Toivonen, hepp, övergenialt.

För inte att snacka om klacktunneln (?!) i slutet av matchen, fotbollsmumma av högsta klass.

22 proffs på planen men The Big Z lirar i en egen liga, i en helt egen galax.

Klart grabben skal ha en K-pist...

Råkade kolla på lokalTVn idag, där det var ett längre inslag från SM i K-pist-skytte. En av deltagarna fick frågan om vad som gjorde det här med K-pist-skytte  så speciellt och kul, och han svarade (Nu tror ni säkert att Yorath försöker att skämta till det lite så här på kvällskvisten, lätta upp stämningen och locka fram några skratt genom att dra en rövare jag har hittat på själv, men det här är sant): 

"Det är roligt att träffa folket".

Dagens I-landsproblem II

Två kräftskivor på lika många dagar...

Dagens I-landsproblem

Imma på läsglasögonen när man dricker varm kaffe....

Tåget gick som det skulle...

Trevlig kväll på Sandgrundsudden i Karlstad i går, där det vankades en sorts minifestival med Love Antell, Dundertåget, Laleh, Sophie Zelmani och Lars Winnerbäck på affischen. M, Sparks, Tjejmaffian och Yorath var på plats och kunde konstatera att Dundertåget infriade de förväntningarna jag hade på bandet. Jag fick även en prat med deras gitarrist Robert Persson, en genom trevlig och sympatisk kille, sen toppade Sparks och Yorath kvällen genom att tjöta Degerfors IF med ingen andra än, hör och häpna, Håkan Mild...!?

I valet och kvalet

Riksdagsvalet närmar sig och Yoraths gamla fotbollstränare, The Big A, är en given kandidat till statsministerposten...

Några korta...

Träffade gamla kollegan Cleon på en uteservering strax innan avresan till kusten. Hans hälsningsfras var Tjenare Serieledarn!

Helt klart ett smeknamn jag kan leva med...

- - - - - - - - -

Cyklar man femton kilometer, med mer eller mindre öppen mun, en julikväll för att ta en middag och några pilsner på en uteservering så behöver man definitivt ingen förrätt.

En fluga mättar inget, men ett antal tusen gör det.

Äckligt? Äh, de smakar ju inte så mycket...förutom när man passerar reningsverket förstås...

- - - - - - - - -

Degerfors IFs facit på de fem senaste matcherna (post-Bertilsson) är fyra (4) poäng. En vinst, en oavgjord och tre förluster. Saker och ting börjar att normaliseras även i superettan...

Maski Hallonen vittu helvetti...

Efter en skön vecka på väst-kusten, eller vi-är-norrmänn-och-vi-äger-och-spenderar-mest-kusten, där tjejmaffian fiskade krabbor, M solade och Yorath läste Ingvar Ambjørnsens Opp Oridongo och Colin Batemans The Day of the Jack Russell, var det skönt att komma hem och ta tag i sådant som behövs ta tag i på hemmaplan. Först på agendan stod för min del att kolla om det möjligen hade kommit några hallon medan vi var borta, ett uppdrag jag utan att tveka tog på mig till trots för att bärplockning inte precis tillhör min favoritsyssla. Så mycket kan ju inte hända i en hallonhäck på en vecka.

Hallå eller!

Satan i (Häger)gatan vad rött det i det hörnet av trädgården, även Lars Ohly skulle med säkerhet tycka att det var onödigt med så mycket rött på ett och samma ställe, men sagt var sagt, nu är det plockat (åtminstone några bråkdelar) och jag kan inte vara annat än nöjd med den insatsen.

På begäran: MCM - Wirehead, videon

Så här såg dom ut på början av 90-talet, innan tunnhårighet, medelåldersfetma och prostatabesvär slagit sina klor i Motor City Madhouse's medlemmar...

En person, två identiteter XII

Nelson Haedo Valdez, fotbollsspelare, Paraguay

Per Moberg, skådespelare, TV-kock

en...två...345

Jag lovar, det här blir (nog) sista gången jag slänger upp en bild på SVT-text sidan 345, men som den ser ut nu så måste den bara upp en extra gång till allmän beskådan. Snart halva superettan avklarad och det tippade bottenlaget DIF har seglat upp som ensamma serieledare! Det gäller att suga på denna karamellen så länge det finns antydan till smak kvar, sen så får vi se hur långt det räcker...

Göbbgrinit=inredningsbloggen

Det har som synes inte varit någon överdriven action på bloggen de senaste veckorna, anledningen stavas fotbolls-VM, midsommarfirande och färdigställande av gästrummet i garaget. Nu är i alla fall rummet mer eller mindre klart och Syster Vulcano med familj som bokade övernattning redan i fjol sitter på första tjing, men alla bekanta långväga ifrån är förstås mer än välkomna att använda rummet.

Tjemaffian har redan sovit där och de har aldrig tidigare sovit så länge, vilket bådar gott då de vanligtvis är uppe i god tid innan tuppen. 




49:an, husnummer hämtat från Yoraths barndomshem och virkad korg, snyggt bidrag från Skaparstigen:



Och så pricken över i't, metallskyllt vid ingångsdörren beställt från en webshop i Chicago:

Några korta...

Knappt hade sökmotorerna uppdaterats efter mitt inlägg där jag ondgör mig på underhållsvärdet så långt i VM så visar Argentina upp allt man kan förvänta sig av en VM-match...riktigt, riktigt bra spel av Messi & co. och en gnutta feeling infann sig i TV-soffan.

- - - - - - - - -

Rättvisa skipas trots allt; Frankrike fick stryk av Mexico och är förhoppningsvis ute ur VM. Yorath, Robbie Keane och hela Irlands befolkning myser...

- - - - - - - - -

30-års kalas förra helgen och 40-års kalas i morgon, det finns säkert någon hokus-pokus-teori som säger att då vankas det 50-års kalas nästa helg, men dit har jag inte fått någon inbjudan än...

- - - - - - - - -

Sådana som mig kallas ofta för fotbollsidioter. En fotbollsidiot för mig är dock en sådan som inte förstår offsideregeln, som inte har fattat att Ulf Ottosson är tidernas bästa svenska fotbollspelare eller som inte kan se tjusningen i en underhållande 0-0 match.

- - - - - - - - -

Varför träffar det alltid extra hårt när ens partner använder hela ens namn, gärna med extra betoning på både för och efternamn under en diskussion, eller ett gräl för den sakens skull; "Men du, Terry Yorath, nu får du väl ändå ge dig..."

- - - - - - - - -

Ett gammalt Leicesterproffs gör ingen expertkommentator. Ponus Kåmark pratar väldigt mycket under matcherna, men han säger absolut ingenting.

Yorath citerar

Tillåt mig att citera dagens Svt-text sidan 303:

"Degerfors på allsvensk plats        

                                        

  Med en seger borta mot Jönköpings     

  Södra tog sig nykomlingen Degerfors   

  upp på allsvensk plats. Bakom 2-1-    

  segern låg Johan Bertilsson, som      

  spelade fram till båda målen.         

                                        

  Degerfors, som inledde säsongen med   

  två förluster, har nu samma poäng som 

  serieledande IFK Norrköping (20)."

Behöver jag tillägga att sportredaktionen på Svt alltid lägger den viktigaste nyheten på sidan 303?

Feeling...

...får jag så det räcker av bilden här bredvid. Svt-text sidan 345 har blivit lite av en följetong på denna bloggen och det är inga konstigt med det nu när Degerfors på allvar har fått upp ångan och går som tåget i superettan. 2-1 borta mot Jönköping i dag efter underläge i halvtid.

Tvåa nu.

Efter elva spelade.

Grymt värre.

Fotbollsfeeling har jag däremot inte fått av fotbolls-VM än, vad det kommer sig av försöker jag komma underfund med, men jag misstänker att matcherna rätt och slätt har varit för tråkiga så långt...hepp? Yorath som alltid har bedyrat att det finns inga tråkiga fotbollsmatcher, bara bra eller mindre bra, tråkas av ett VM? Ja, faktiskt; hafsigt spel, fruktansvärt dåliga skott samt en och annan målvaktstavla  är vad som kännetecknar turneringen så långt. Men detta kan man visst, om jag har förstått det hela rätt, skylla på bollen som används i Syd-Afrika. Förr i tiden så het det att bollen är rund och att allt kan hända, nu har de tydligen tagit fram en boll som är rundare än någonsin så då borde man väl kunna förvänta sig att ännu mer skall kunna hända, men icke. Inte så här långt i alla fall.

Den uteblivna feelingen kan kanske komma av att jag missade Englands öppningsmatch i lördags, men det var det på en annan sida värt då anledningen till detta var att jag,  just i det ögonblick Green sjabblade in USAs kvitteringsboll, befann mig på ett förbannat roligt 30-års kalas långt ut i de djupa skogarna någonstans.

Roligt även att Schweiz dängde Spanien i dag och inte minst att Nya Zeeland hängde en kvittering på övertid mot Slovakien i måndags, riktigt kul för NZ och väldigt kul for Sparks, som meddelade mig via SMS redan vid avspark att han satt hemma och grät, undrar vilket tillstånd han befann sig i när slutsignalen gick. Måndagens sista mess från honom kan kanske ge en liten fingervisning:

"FUCKING amazing!

FUCKING amazing!

FUCKING amazing!

FUCKING amazing!

FUCKING amazing!"

Nu smäller det igång...

11 juni, skolavslutning för tjejmaffian och kickoff i fotbolls-VM. Årets näst största idrottshändelse, näst efter superettan (kolla svt-text sidan 345 = DIF ligger för närvarande 2:a!?),  sparkar i gång och alla pratar om vilka fantastiska lag och spelare vi får se under fyra veckors tid.  Yorath är dock mer upptagen av vilka lag vi inte får se, det finns ju faktiskt ett antal landslag som hade gjort årets VM ännu mer intressant:

Norge, Sverige, Irland och Skottland är alla lag som kommer att saknas hårt i TV-soffan hemma hos mig, men i brist på dessa ligger mina sympatier först och främst (som vanligt) hos England och därefter håller jag stenhårt på Nya Zeeland, Yorath har alltid haft sansen för underdogs och The All Blacks (eller The All Whites, beroende på vilket matchställ som används för dagen) är onekligen en sådan, samt att jag ju absolut vill vara solidarisk med Sparks under hans första VM sedan fadesen -82.

I alla fall har jag tre (3) önskan så här under VMs första dag:

1: Att Frankrike får stryk

2: Att Frankrike får stryk

3: Att Frankrike får stryk

Ur trädgårdens skafferi

Klippte gräset i går och hittade denna roliga lilla svampen i trädgården. Den såg lite halvläcker ut så jag plockade med den och stekte den med peppar och vitlök i lite smör. Jag tog med den i dagens lunchlåda och efter att ha förtärt den, den smakade väl lite si så där, kom jag på att jag glömde ju totalt att kolla upp om den var ätbar överhuvudtaget men jag tror att det har gått bra därför att níl mé an beagán aisteach ar a laghad.

Meastar go bhfuil na hinchinne a bheith ag feidhmiú mar a bhí sé i gcónaí thú agus anois tá siad ag fanacht amháin do Dé hAoine atá le teacht, go's nuair a thosaíonn sé, an tromchúis ard. Anois, ar aon cheann gcúrsa mo fhoireann ab fhearr sa chomórtas, ach amháin i Sasana, agus an Nua-Shéalainn, ar ndóigh, ach beidh sé diabhal spraoi ar aon chaoi....ÖÖÖJJJ...Hubba Bubba!

Nej, nu tror jag att jag går och lägger mig en sväng...

Äntligen: Otto!

Läser att det kan vara en Zlatanstaty på gång i Rosengård och det är väl inget fel i det men rätt skall vara rätt och vissa förtjänar ändå mer än andra att hedras med en skulpturell avbildning. Sveriges genom tiderna bästa fotbollsspelare är ju absolut en sådan och äntligen, efter många års väntan, har just Ulf "Mål-Otto" Ottosson hedrats med en skulptur. Monumentet finns för tillfället att beskåda i Yoraths sovrum (vill ni kolla så kom i tid, det finns viss risk för köbildning) och nej, jag har inte gjort den själv utan verket har kreerats av tjejmaffians yngsta medlem. 

Och vinnaren är...

"Spring och köp" var min uppmaning i ett tidigare inlägg ang. Nicke Andersson nya Imperial State Electric. Väl, nu är det ju så att alla faktiskt inte behöver att springa iväg någonstans, och ej heller pröjsa så mycket som ett öre, för att lägga tassarna på detta alster. Yorath till exempel, som blev en av tre lyckliga vinnare när Värmlands Hårdrocksblogg körde en tävling med vinylutgåvan av Imperial State Electric som pris.

Tackar, tackar....

Så ska det låta!

Dagens Expressen bjuder på en aldrig så liten kul överraskning.

Deltagarna i sportbilagans lördagspanel får frågan om vilket lag de hejar på i Stanley Cup, och krönikören Johanna Reimers svarar: "Jag hejar inte på något lag förutom Degerfors"

Äntligen en krönikör, förutom the Big Olsson, som har fattat the shit...

Dagens lästips...

SVT Text sidan 345.

Jag får ibland höra att jag läser mer än vad många anser som nyttigt, men just nu är min favoritläsning text-tv sidan här bredvid.

1/3 (nästan) av superettan avklarad, Degerfors IF fortsätter att imponera och hänger på bra i toppen av serien.

Förbannad ljuvlig läsning rent ut sagt...

Burka åt alla!

I några europeiska länder, Belgien och Frankrike bland annat, jobbar enkelta grupperingar hårt för att få igenom förbud mot att bära burka på offentlig plats.

Förbud?

Mot?

Efter min vanliga fredagsrunda på stan, skivaffär-billig snus-systembolag, noterar jag att så fort solen får för sig att skina en aning har folk, av alla kön, ovanan att klä av sig så mycket som möjligt direkt och därigenom blotta vääääldigt mycket som inte precis kittlar hornhinnan när det råkar komma i vägen för ens synfält.

Så Yorath vill med detta komma med ett förslag till utsmyckning av det offentliga rummet:

Burka åt alla!

Lagstifta nu!!!

En person, två identiteter XI

Michael Segerström, skådespelare

Ron Jeremy, "skådespelare"

Litterär spridning hos Konsum Värmland

Butikchef Sixten och han fru Gertrud, tillika kassabiträde i Sixtens affär, diskuterar årets bokinköp till litteraturhyllan, de vill göra ett försök att blanda ut tantsnusket med lite gubb dito, och funderar på om Lemmys White Line Fever kan vara något som kan fresta lokalbefolkningen att lägga en pocketbok, eller allra helst fyra pocketböcker, på rullbandet:

-Den där grabben på det omslaget ser ju ut som en del av det klientelet vi har här i affären, den kanske vi skall ta in några exemplar av?

-Men vem är det då, någon vi känner?

-Nej, men tydligen så har Yorath haft närkontakt med honom vid ett par tillfällen.

-Yorath?

-Ja, du vet, den där bloggarn som brukar köpa snus här ibland.

-Jaha, vad har han för samband med den här författaren då?

-Jo, tydligen så var han på en konsert med den här killens orkester i Oslo på början av nittiotalet, efteråt så vankades det efterfest på ett ställe som het Elm Street, dit kom den här Lemmy med sitt följe och Yorath vrängde då av sig den T-shirt han hade på sig och överräckte denna till honom med orden "Here you are, a T-shirt with my band" varav Mister Kilmister svarade med det som normalt kallas whiskyröst: "Thanx, I'm gonna wear it the next time I'm on TV ", för att sedan stoppa tröjan lite nonchigt i bakfickan.  Sedan gick det nåt år eller två, ingen T-shirt syntes på någon TV-skärm, vare sig på den ena eller andra kanalen.

-Och?

-Jo, så ville det sig inte bättre än att Yorath och hans band fick värma upp för för Lemmys Motörhead i Karlskoga, det kan ha varit i november '94, och han såg då sin chans att ta reda på vart den överräckta T-shirten hade tagit vägen.

-Jaha?

-Jovisst ser du, Yorath klev in i huvudattraktionens omklädningsrum, om det var innan eller efter konserten skall vara osagt, där hittade han Lemmy med något som kunde se ut som en groupie.

-Guppy? Dom har ju vi haft många av, Sixten.

-Inte Guppy, Gertrud...groupie! Du vet en sådan som gärna vill omgås nära musiker.

-Jaha, som en trumslagare ungefär?

-Ja just det, i alla fall så frågade Yorath: "Do you remember the T-shirt I gave you some time ago?" varav Lemmy svarade, eller snarare fräste, med ännu djupare whiskyröst än senast, "I don't remember any fucking T-shirt, now get the fuck out off here!"

-Ojdå!

-Jo precis vet du, Yorath bugade djupt, stammade fram ett nästan tyst "Sorry" och backade ut ur omkädningsrummet!

-Ja, där ser man.

-Ja det gör man verkligen.

Fritt fram att tolka

Håller som bäst på att flytta grejer från förrådet till garaget pga ett stundande byggprojekt, och passar på att slänga upp ett inlägg från mobilen. Hittade detta mästerverk som Yorath i ett anfall av konstnärlig ambition målade någon gång i mitten av åttiotalet och det är kanske inget konstigt att jag funderar lite över hur tänket gick innan och under skaparprocessen? Det sägs ju att tolkningen av konst ligger i betraktarens ögon, så varsågoda, det är fritt fram för egna tolkningar. Min egen slutsats av tavlans budskap, så här i efterhand (!?), är att om man röker två cigaretter på raken så tappar man högerhanden...

En person, två identiteter X

Håkan Hellström, artist

Alexander Nilson, TV-kock

Lägg ägg!

För ett par år sedan så investerades det i en fågelholk till vår trädgård, vi lade alldeles för mycket pengar (om man ser på vad en fågelholk normalt behöver kosta, några brädor och lite spik gräver normalt inte allt för stora hål(k) i plånboken) på detta spektakel i keramik och gummi från Eva Solo, inköpt i Skövde av alla ställen.

M och jag var nämligen av den uppfattning att ett häckande talgoxepar eller blåmespar eller vad det nu måtte bli självklart skulle få bo ståndsmässigt hemma hos oss, i ett designat hem lagom högt upp i pilträdet med en bedårande utsikt över allmänningen i sydvästligt läge.

Jag hade sett för mig hur jag skulle sitta på altanen med en kopp kaffe och kolla in när nyfikna och djärva fågelungar skulle försöka sig på sina första take-offs från holken för att sedan kraschlanda lite lätt i gräsmattan och hur en småstolt morfar-eller-farfar-eller-vad-det-nu-blir-Yorath fick springa ner för att skydda de små liven mot blodtörstiga attacker från en av våra två katter, Mördarn I och Mördarn II, eller i värsta fall båda samtidigt.
Men icke.
Holken har varit lika tom som en ÖSK-supporters cerebrum sedan den hängdes upp på senvintern i fjol till trots för att några spekulanter vid olika tillfällen har setts inspektera den, men dessa har bara rynkat på näbben och flugit vidare för att kolla in andra, uppenbarligen mer passande, objekt.

Men i vintras så dög det minsann, när Yorath flera gånger om dagen, i 25 minusgrader och tre meter djup snö, sprang som en skållad råtta runt i trädgården och fyllde på den ena fågelautomaten efter den andra med solrosfrön, jordnötter, olika fågelfröblandingar och fan vet vad, då var varenda småfågel kompis och det var fullt party varje dag.

Vi får se hur det blir med den saken nästa vinter....

In Memory of Ian Curtis

I dag, 18 maj 2010, är det exakt trettio år sedan Ian Curtis valde att alldeles för tidigt avsluta något som precis hade börjat...

"Moved in a hired car,

And I find no way to run,

Adds every moment longer,

Had no time for fun,

Just something that I knew I had to do,

But through it all I kept my eyes on you."

Några korta...

Leeds United = Äntligen klart för The Championship efter tre alldeles för långa och mörka år i League 1.

Yorath firar fortfarande...

- - - - - - - - -

Degerfors IF = Femma i superettan efter sex omgångar. Vem hade trott det? Att hoppas är en sak, att tro är något helt annat. Yorath blandar alltid tro, hopp och kärlek innan varje säsong, hoppas på det bästa och ber till alla gudar som måtte finnas om svar på svåra frågor. Så här långt har jag fått tydliga svar: Samuelsson gör mål på allt och Johan Bertilsson dribblar alla motståndare upp på läktaren...någon som vågar viska allsvenskan...?

- - - - - - - - -

Hockey-VM = Utskällt idrottsevenemang år efter år, ingen vill se skiten men alla kollar ändå. Spektaklet har så långt i år fått ett lyft tack vara våra nordiska grannar, Danmark skräller, Norge skräller, det finns inga givna segrare eller förlorare och det är kanske det Hockey-VM behöver för att återfå lite status och bli en turnering värd namnet...

- - - - - - - - -

Imperial State Electric = Nicke Anderssons (Entomed, The solution, Hellacopters) nya alster som släpps 28 maj. Efter att ha smyglyssnat kan jag avslöja att det här kommer smälla högre än den dynamit ni eventuellt måtte vara vana vid ...säger inget mer, spring och köp...!

- - - - - - - - -

AIK = Från svenska mästare till Fiasko alá Carte på några få månader; Superettan nästa...

- - - - - - - - -

Tiger Woods = Stoppas av en nackskada från spel ett par veckor framåt. Det kan tydligen vara jobbigt för vissa delar av kroppen att slitta för mycket ficka, tunghäfta nästa...?

Det räcker nu, Rickard!

Jag vet inte i hur många år du har envisats med att skicka mig dina inviter Rickard. Har det inte varit brev så har det varit tidningar och har det inte varit brev eller tidningar så har du gjort några tappra försök med klatschiga foldrar. Men mitt intresse har varit lika med noll, du har inte kunnat fresta mig överhuvudtaget, alla dina utskick har hittat direkt till papperinsamlingen, i oöppnat skick kan tilläggas. Jag vet att det här låter hårt Rickard, att du kanske blir lite ledsen i ögat och börjar tveka lite på din egen dragningskraft gentemot sådana som mig, men du borde ha förstått för länge sedan att du inte har något att hämta här i gården. Efter att ha skickat mig dina erbjudanden flera gånger i månaden i åratal utan att du har fått respons en ende gång borde det ha gått upp ett ljus: Yorath är inte intresserad.

Skall jag vinna något någon gång skall jag göra det inkognito, utan att någon hysterisk Kim Kärnefalk stormar min entrédörr med ett kamerateam på släp och trycker upp en överdimensionerad check i ansiktet på mig, allt medan dramat på förstukvisten följs av ett gäng hålögda TV4 tittare med svår Bingolotto-abstinens...

Men att du ger mig fingret för att du ratas Rickard, det är väl ändå lite överdrivet omoget...?!

En person, två identiteter IX

Kimi Räikkönnen, världsmästare Formel 1, 2007

Yorath, bloggare

Got the picture?

I morgon är det äntligen dags att återigen passera grindarna på Valla. Årets första riktiga hemmamatch står för dörren och jag räknar kallt med att Stora Valla kommer vara lika glad för att återse mig, som jag kommer vara glad för att återse Stora Valla.

Dock kommer ni inte få se flera kryptiskt photoshopade inför-match-montage, av den typen jag gjorde inför de två första matcherna, på Göbbgrinit. Innan matchen mot Falkenberg i tisdags hann jag inte med att göra någon sådan och anledningen till att jag skippar detta i fortsättningen är därför uppenbar:

Yorath gör inför-match-montage = Förlust

Yorath gör inte inför-match-montage = Vinst

Jag är inte bara göbbgrinig, jag kan även vara en aning skrockfull...

Vem kom först?

Nu är dom igång igen, Biff alá Bull och hans kompisar. 

SVT avslöjar i en dokumentär, Vargkriget, nu på söndag ett hemligt nätverk av skjutkåta så kallade jägare som gett sig fan på att utrota vargen ur de värmländska skogarna.

I trailern inför programmet säger de sig värna om den svenska faunan genom att slakta alla vargar de kommer åt, antingen det sker med avsågade älgstudsare, eller som i några fall när de fångar in vargen i hemmasnickrade fällor för att sedan ladda bössan och arkebusera djuren. Vidare säger Biff att han som landsortsbo inte har något val, då det endast är de så kallade vargälskarna som favoriseras här i landet.

Vilka val är det vi pratar om då?

Har man  inte gjort ett val när man bestämmer sig för att satsa på får eller andra importerade djur i ett landskap där vargen har varit ett naturligt inslag i faunan sedan långt innan det skrivna ordet, för att sedan lämna sitt boskap vind för våg och bli förvånad när man hittar ett eller flera djur rivna av varg, eller björn för den sakens skull.

När Biff alá Bull och hans sheriffer står och bröstar upp sig i TV med rånarluva, pixlerad ansikte samt förvrängd röst och säger att de som motarbetar deras sak skall komma att möta samma öde som den förhatliga vargen, vilket på ren svenska betyder att en kula i skallen är en bra lösning på detta problemet, och säkert alla andra problem de måtte stöta på, då förstår man ju att här har vi att göra med inget annat än ett gäng fega ynkryggar som aldrig fick leka cowboys och indianer när de var småpojkar...

Så till dig Biff har Yorath en aldrig så liten fråga;

Vem kom först? Du eller vargen...?

Ett kolossalt grattis...

...till mig själv för att jag har den goda smaken att hålla på Degerfors IF!

Domaren har alldeles nyss blåst av bortamatchen mot Falkenberg FF och genom en 2-1 vinst bärgade DIF den första feta trepoängaren för säsongen. Underbart att se hur Peter Samuelsson verkar ha konserverat målformen från ifjol, två strutar från honom ikväll och fortsätter Samuelsson så här lär det inte dröja innan han på allvar innehar Otto-status.

Ett stort grattis förstås även till hela laget, detta bådar gott inför lördagens hemmamatch mot serieledaren Ängelholm...

Kul överraskning i brevlådan

Denna raritet hittade Yorath helt oväntat i brevlådan idag, en flexisingel med Suicide Pilots från Oslo som släpptes september -89. Skivan består av ett spår; "Can't take it", den spelades in i Athletic Sound Studios i Halden oktober -88 och var till en början tänkt att endast vara en bilaga till tidningen Rock Furore. I samarbete med skivbolaget HIM records (Oh, no It's HIM again!) tryckte man sedan upp 50 exemplar av ett riktigt omslag, lade dit flexidisken och distribuerade skivan till några utvalda skivaffärer i numrerade limiterade utgåvor.

Detta ex. blev på sin tid inhandlat på den klassiska och förstås sedan länge nerlagda skivaffären Utopia för trettiofem feta oljekronor och har nummer 35/50.

Hur det låter?

Det får ni nog aldrig veta....

Grattis!

I dag fyller min kära M år.

Yorath uppvaktade förstås redan i morse men hur det gick till vill jag inte gå närmare in på då göbbgrinit står sig bäst utan innehållsvarning. Jag kan dock avslöja att hon även fick andra paket.

Nu är vi i alla fall i samma ålder i exakt tre månader, sen drar jag ifrån igen och blir ett år äldre än henne.

Fundera lite på det...nio månader på dagen i åldersskillnad innebär ju att hon kan ha blivit till på samma dag som jag såg ljuset för första gång, onekligen en fascinerande tanke...och när M även har namnsdag i Norge på samma datum som jag fyller år blir det nästan lite spooky....

En person, två identiteter *Tvillingspecial

Magnus & Henrik, rongedal

B1 & B2, bananer

En person, två identiteter VIII

Erik "Myggen" Mykland, fotbollspelare

Karl Ove Knausgård, författare

R.I.P. Peter Steele

Type o Negatives sångare Peter Steele, som ofta lät mer som Andrew Eldricht än vad Eldricht själv gör, fyller på listan över rockers som har stämplat ut alldeles för tidigt. Steele hittades i går avliden av ett hjärtfel, 48 år gammal.

"Life's a game I cannot win

Both good and bad

must surely end"

Peter Steele