Kristendom, Islam, Hinduism, Buddhism, Spiritism eller Asatro är i stort sätt skit samma för Yorath, den ende guden som har dyrkats här i gården är Ulf Ottosson. Det är dock inte det samma som att jag inte respekterar folk som har en tro, de som menar att det finns något mer än det vi kan se och ta på och att anledningen och sättet vi hamnat här är mer komplex och svårförklarlig än det en rodnande mellanstadielärare försöker rita upp på tavlan i en NO lektion inför ett gäng fnittrande elever i femte klass.Just nu pågår en debatt i svenska medier ifall det är rätt eller fel att publicera konstnären Lars Vilks teckning av Muhammed som rondellhund. Några är för och publicerar, andra är emot och publicerar således inte och allt har sitt ursprung i att Vilks har fått ett pris på sitt huvud av fanatiska muslimer och de som publicerar hans teckningar gör det för att i demokratins- och tryckfrihetens namn ge sitt stöd till Vilks, även om de riskerar att al-Qaida kan knacka på dörren vilken dag som helst. Och al-Qaida kan knacka jävligt hårt, det vet vi sen tidigare.
Detta mod och principiella överbevisning skall självklart belönas med all den respekt det är värd på samma sätt som man skall respektera människor som tar sin tro på allvar, vare sig man tillber Gud, Allah, eller som i Yoraths fall, Mål-Otto. Men när man i sin religions namn hotar, lemlästar och mördar så handlar det inte bara om brist på den respekt som dessa fanatiker själv tycker sig förtjäna, utan när det kommer till reaktionerna på Lars Vilks teckning rör det sig även om en total avsaknad av självdistans.
Jag har full förståelse för att en religiös, kristen eller en person som saknar humor kan ta illa upp av teckningen ovanför och tycka att den är smaklös och oanständig, själv så tycker jag att den är lite smårolig och lägger upp den här bara för att understryka det bisarra i att det finns människor som kan få för sig att döda för en tecknings skull...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar