Fixat

Något att se fram emot nu när hösten sakta men säkert börjar kasta sina tunga skuggor över båda landskap och tillvaro.

Imperial State Electric på Tempel i Karlstad fredag 22 oktober, det kan bli hur bra som helst.

Dessutom kommer, förutom sedan länge klara M, Yorath och Strandlund med fru, även Sparks och Mot-Booken hänga på...

En person, två identiteter XIII

Tomas Josefsson, Systematic Slaughter

Robert Trujillo, Metallica

En hårfin gräns

I takt med att åren har gått och jag nog på något sätt blivit äldre har jag fått en allt större förkärlek för gamla hederliga engelska pubrock band. Knastriga tolvtummare med band som Dr. Feelgood, The Cannibals, Nine Below Zero, The Inmates, Eddie & The Hot Rods och The Count Bishops snurrar numera med jämna mellanrum under nålen hemma hos Yorath. Så har det inte alltid varit, i mina yngre år stod sig dessa band rätt så platt mot de andra brittiska vildarna, de som enligt mig var på riktigt och som skrämde skiten ur allt och alla med sitt opolerade sound och sin fuck-you attityd. 

Att Joe Strummer innan The Clash hade frontat The 101'ers ansåg jag mest berodde på ett missförstånd från Strummers sida men så var det förstås inte: lägger man ihop två och två så får man fyra och inget annat. Pubrocken är den engelska punkens självklara morsa, där taggiga gitarrer, en sjuhelvetes energi och låtar som gränsar till briljanta popdängor avlöser varann i spår efter spår och på album efter album.

Men gränsen mellan genial briljans och outhärdlig raggarrock eller diagnoserad dement  ålderdomsblues är ofta hårfin; När Dr. Feelgood drar igång See You Later Alligator eller när nåt av banden lirar vad som verkar vara en obligatorisk blues, så seg att stiftet hotar med att stanna i spåren, då är det inte alltid lika kul. Men det som är bra är på sin sida så överjävligt bra att snedsparkarna fort blir förlåtna och då gör det heller inte så mycket att just denna del av min skivsamling nog i stort liknar mycket av det en hardcore raggare från Torsby har i sina hyllor...

Några skivtips:

Eddie & The Hot Rods - Life on The Line

The Cannibals - ...Bone to Pick

The Inmates - First Offence

Nine Below Zero - Third degree

Dr. Feelgood - Down by the Jetty

Full fart i ankdammen...

Ser att SD fick 19,2 % av rösterna i Bjuv, Anna Ankas hemkommun.

Yorath är inte förvånad...

Heavy metal i sängkammaren

Yorath råkade lägga på några vax med tidig Iron Maiden, Motörhead, Judas Priest och Saxon på skivspelaren och M fick, något oväntad, en sådan grym feeling för NWOBHM att hon drog iväg på tre röda för att inhandla ett antal meter med sträckmetall. Ny metalinspirerad sänggavel skulle det bli. Och det blev det.

Yorath drog på sig svetsmask, beväpnade sig med svetspistol och drog igång ett arbete med att kapa järn så att allt skulle passa som det var tänkt.

Och det gjorde det.

M och Yoraths sovrum såg helt plötslig ut som något som skulle kunna vara Rob Halfords våta dröm...

Diary of a Masochist

Jag erkänner, utan omsvep, att det nog bor en aldrig så liten masochist i Yorath. Jag har inte varit klar över detta faktum själv tidigare men det har sakta men säkert gått upp för mig att jag är en jävel på att misshandla mig själv i självplågeriets ädla konst.  Jag behöver tydligen pinas till det yttersta, uppenbarligen måste jag börja dagen med en kopp kaffe och ett outhärdligt lidande och jag gör detta på världens enklaste sätt.

Jag knäpper på P3 på morgonen.

Vid den tiden jag är uppe och kaffet är färdigbryggt ramlar jag rakt in i det som kallas morgonpasset och jag ställer mig alltid frågan varför?

Varenda jävla morgon ställer jag mig samma fråga.

Varför, varför, varför?

Varför sitter jag och lyssnar på tre fruktansvärt flamsiga programledare som inte säger ett vettigt ord eller en genomtänkt mening på tre timmar, där den manliga tredjedelen allt för ofta, dvs hela tiden, gapskrattar rakt ut på ett extremt irriterande och onaturligt sätt, där de tar upp förpubertala ämnen som inte intresserar andra än dom själva, där lyssnarna uppmanas att ringa in bara för att hela tiden avbrytas av någon av de tre programledarna, eller allra helst av alla tre samtidigt, och där en av de mest vedervärdiga låtar som någonsin gjorts; Lovekiller med Darin, verkar vara fastlimmad i skivspelaren?

Har SR och P3 tappat så mycket lyssnare till den kommersiella radion att de känt sig tvungna att själv köra igång reklamradio, fast, än så länge, utan reklam?

Sen efter ett par timmars återhämtning, dyker nästa meningslösa vidrighet upp i högtalarna, Lunchrapporten tar sig ton med en överspeedat kristinehamnare som är för mycket av allt och masochisten viker till slut ner sig och ger plats för överlevaren.

Överlevaren stänger av skiten...

Bullshit detector

Valet närmar sig och de flesta partierna börjar uppenbart bli rätt så desperata i sitt röstfiske, men hur de tänker sig att den nedskräpning som syns på bilden och som bland annat går att hitta endast ett stenkast från Yoraths hem (vid samhällets skola är det tio gånger värre) skall kunna omvända de tveksamma eller överbevisa de skeptiska är en gåta. Det här inte kreativt, det är absolut inte snyggt och det är så långt ifrån smart som man kan komma om man som politiker eller politiskt parti vill behålla en uns av trovärdighet när det handlar om nedskräpning av närmiljön.

Heders åt kristdemokraten Peter Kullgren som med namn och bild vågar stå för att han totalt skiter i hur det ser ut utanför fönstren till sina potentiella väljare...

Dr. Doolittle rycker ut

M och jag hade precis lämnat E18 och på två hjul åkt igenom rondellen då det small till i vindrutan på punton. I backspegeln kunde vi konstatera att en mycket, mycket liten fjäderklätt varelse låg kvar på asfalten bakom oss, till synes livlös och utan några större framtidsutsikter. Vad göra?

M gör en av de mest olagliga U-svängar som någonsin skådats, ut går jag och plockar upp den mörbultade Grönsiskan och känner till min förvåning att fågelns hjärta försöker så gott det kan att hålla i gång. Jag tar med fågeln in i bilen, vi gör en till mycket olaglig U-sväng och vänder grillen hemåt. Hur vida Grönsiskan var skitnöjd med att få åka Fiat för första gången i sitt liv skall vara osagt, men han var vid liv i alla fall, han jobbade hårt på att försöka öppna det vänstra ögat medan det högra såg ut som det hade gått några rundor mot en Mike Tyson i toppform.

Väl hemma så gick Yorath i tanken, steg för steg, genom den grundutbildning han fick som sjukskötare i lumpen: Stabilt sidoläge? Nej, för svårt med vingar och fjädrar och skit, för ostabilt rätt och slätt. Vatten däremot, och luft, det borde vara värt ett försök. Sagt som gjort, in i köket för att fylla en äggkopp (mycket passande) till randen och så ut för att lägga Grönsiskan på rygg i handen och köra mun-till-näbb-metoden för att sedan droppa lite vätska i fågelns mun. Och visst, jag skall inte säga att det tog fart för det tog sin lilla tid, men det gjorde absolut sin verkan, lite sprattel med benen och lite vickning med huvudet sen så fick han sitta och återhämta sig på garageuppfarten i en äggkartong (ännu mer passande) medan vi vaksamt såg till att inte Mördarn I eller Mördarn II kom smygande, för då ville alla återupplivningsförsök vara totalt bortkastade. Till vår stora glädje så lämnade Grönsiskan kartongen efter ungefär en halvtimme, gjorde några trevande skutt på svaga ben över vägen för att sedan flyga upp i en björk där den satt upp emot en kvart innan den flög iväg mot nya äventyr, eller nya vindrutor för den sakens skull...

I fall ni undrar så döpte vi honom till Örjan...

Fotbollskväll i sexan

Stor EM-kval kväll med två matcher parallellt på storskärm hemma hos Yorath.

Sverige-San Marino till vänster, Norge-Portugal till höger och världens vackraste, näst efter M, i mitten....

Yorath kryddar bloggen...

...med ett antal länkar till andra bloggar. Jag är ingen större blogg-stalker men det finns några jag försöker kolla dagligen:

Cleon, tidigare kollega, som till trots för att han är bajensupporter får vara med ändå pga att han precis som undertecknad håller KSMB som tidernas bästa svenska band...

Blaise får vara med även om hon är pastabonde, hon överväger i alla fall att börja hålla på Degerfors IF. Hon är även M´s före detta före detta (hängde ni med på den?) och som om inte det var nog så har Yorath designat hennes blogg...

Strandlund får vara med till trots för att han lyssnar på Def Leppard. Relationen till goda grannar skall man vårda ömt...

Karlgren har jag aldrig träffat, men han får vara med han också...

The big Z

Sveriges genom tiderna näst bästa fotbollsspelare visade sig från sin allra bästa sida i kvalmatchen mot Ungern idag. Inlägget till Elmander, hallå,  Zlatan står still med bollen och är omringad av någonstans mellan tre och tio motståndare, Zlatan siktar på Johan Elmanders 2x2 mm stora födelsesmärke i pannan och Zlatan träffar Johan Elmanders 2x2 mm födelsesmärke i pannan. Insticket till världens bästa Toivonen, hepp, övergenialt.

För inte att snacka om klacktunneln (?!) i slutet av matchen, fotbollsmumma av högsta klass.

22 proffs på planen men The Big Z lirar i en egen liga, i en helt egen galax.

Klart grabben skal ha en K-pist...

Råkade kolla på lokalTVn idag, där det var ett längre inslag från SM i K-pist-skytte. En av deltagarna fick frågan om vad som gjorde det här med K-pist-skytte  så speciellt och kul, och han svarade (Nu tror ni säkert att Yorath försöker att skämta till det lite så här på kvällskvisten, lätta upp stämningen och locka fram några skratt genom att dra en rövare jag har hittat på själv, men det här är sant): 

"Det är roligt att träffa folket".